Antalet botade är nu uppe i sju. Patienten är en 60-årig tysk som vill förbli anonym. Mannen fick 2015 en stamcellstransplantation mot sin leukemi som även gjorde viruset ospårbart. Övriga som har botats har fått samma behandling. För dessa transplantationer väljs personer som i sitt immunförsvar har en viss genetisk mutering som trycker undan hiv. Denna mutering kan bara hittas bland en liten andel (cirka 1%) av folk med nordeuropeiska gener.

Forskarna kan inte vara bombsäkra på att mannen är "botad" då hiv kan "gömma" sej i ett återhållsamt läge i kroppen så att viruset är ospårbart. Dock klarar sej personen utan hiv-medicin under åratal och viruset har inte i något fall dykt upp igen än, vilket forskare ser som "lovande". En person utan spårbart virus kan inte föra viruset vidare.

För den anonyme tyskens behandling har stamcellsdonatorn haft en mindre tydlig genetisk mutering än donatorn i tidigare fall. Denna genetiska mutering förekommer bland 16% av folk med nordeuropeiska gener. Enligt forskarna ökar detta det potentiella antalet stamcellsdonatorer för denna procedur. "Vi måste förstå hur det nya immunförsvaret successivt anpassade sej till hans kropp och hur det framgångsrikt förgjorde hiv-ansamlingarna under tiden", säger forskarna. 

Även om hiv inte längre kan spåras, som hos dom sex tidigare patienterna, gör det inte detta till ett hiv-vaccin. En stamcellstransplantering är dyr och riskabel och fungerar endast som en sista utväg för exempelvis leukemipatienter. Människor som har hiv kan trycka undan viruset med hjälp av medicin - stamcellstransplantation vore helt bortslösat på dessa.

2009 blev Timothy Ray Brown, känd som "Berlinpatienten", den första personen som forskarna ansåg ha botats från hiv. Sen dess har sex andra män "botats", inklusive den anonyma "Berlinpatient II".