Under den tidigare regeringen, PiS (lag och ordning), så förklarade runt etthundra områden sej som "hbtq-fria zoner" eller motsade sej alla former av såkallad "hbtq-ideologi". Detta fick skarp kritik av människorättsorganisationer och även av Europeiska Unionen. Bryssel reagerade genom att dra in pengastöd för områden som införde detta då man ansåg att det gick emot EU:s värdegrund.

Även polska domstolar motsade sej dessa zoner. 2022 så avgjorde högsta domstolen att dessa gick stick i stäv med vissa medborgargrupperingars privatliv och rättigheter och underströk att staten har till uppgift att beskydda samtliga innevånare - även minoriteter.

Till följd av detta och EU:s ekonomiska press så har dessa områden steg efter steg försvunnit och Łańcut var den sista kommunen kvar med denna stämpel - men inte nu längre.

Aktivisten Jakub Gawron, känd för sin interaktiva "hatkarta", belyser områden som har gått i dessa fotspår och ser kommunens beslut som ett viktigt budskap. Enligt honom "har kommunpolitiker lärt sej att inte hänföras av propaganda som siktar på deras reaktioner", enligt polsk radio.