Hjälp, ”skydda barnen”-argumentet har återvänt. Vad kan vi ta oss till?

Ett konservativt skräckscenario har återvänt till den offentliga debatten: barnet som offer för hbtq-påverkan. Barn påstås ”rekryteras” av hbtq-kulturen via skolundervisningen. Man går till attack mot drugors uppträdanden som påstås ”forma barnen”. Att stödja transbarn är ”barnmisshandel”. Denna USA:ska retorik smyger sej långsamt in i västeuropa och begränsar vår synlighet.
Twitter Icon Facebook Icon Share this
[Redaktionell kommentar]

Det offentliga klimatet blir allt hårdare, med negativa följder för oss hbtq-människor. Kulturens offentliga synlighet ifrågasätts allt mer. Den bild som den konservativa högern skapar går djupare är den klassiska homofoba kommentaren ”behöver dom verkligen göra en så stor grej av det?”. I sin kamp mot hbtq-kulturen har dom konservativa utsett ett offer: barnen.

Såhär förtäljs denna USA-import: den progressiva eliten (kalla den ”uppvaknad” om du så vill) försöker hjärntvätta barn via undervisning om sexuell läggning och könsidentitet genom att få dom att ifrågasätta sej själva. Genom olika slags lagar och socialt tryck ska barn därför slippa utsättas för allt som har med hbtq att göra.

Detta är ett vanligt tillvägagångssätt: det finns ett offer (barnet) som hotas av en vilde (den progressiva eliten). I denna saga är den konservativa högern hjälten. Likt en riddare bekämpar dom den progressiva hbtq-draken. Det är svårt att motargumentera detta då såklart alla vill skydda barnen. Därför dyker detta upp gång på gång. Drugor påstås kunna få barn att ifrågasätta sin identitet, så man får bara druga om man har fyllt 18. Barn påstås tvingas till att ifrågasätta sitt kön och får därför inte genomgå könsbyte förrän dom nått vuxen ålder. En barnbok om homoföräldrar? Även det måste barn skydda mot ”då dom inte själv tänker på såna saker” 

På detta vis kan politiker och opinionsbildare hävda att dom inte är homo- eller transfoba. Att dom inte är emot hbtq-människor utan bara vill skydda barnen – ett klassiskt lurendrejeri. Se bara på abortdebatten: man är ”för liv”, inte ”emot abort”.

Visst låter det vettigt ”att låta barn vara barn”, men det används mot hbtq-kampen. Glöm inte att information i skolundervisningen är något vi har kämpat för i evigheter för att skapa en trygg omgivning för hbtq-studenter. Det finns anledningar till att man fokuserar på drugor: dessa tillhör dom synligaste symbolerna för hbtq-kulturen. Det faktum att vissa lagar i Förenta Staterna jämställer dom med strippor och gogodansare begränsar kulturens uttrycksfrihet.

 

Anita Bryant

Påståendet att barn vore offer för hbtq-propaganda är gammalt. Homokulturen sågs som ett hot mot barn redan under det sena 70-talet. Den föredetta fröken Oklahoma och sångerskan Anita Bryant inledde 1977 kampanjen ”rädda våra barn”. I kampanjen påstog hon att homosexuella ”rekryterar” barn då dom inte själva kan skaffa några. Hennes uttalanden väckte så stor ilska i homovärlden att en aktivist slängde en paj i hennes ansikte under en presskonferens.

 

 

En ovälkommen återkomst

Nu återvänder Bryants åsikter till debatten. Hennes tänkesätt återbrukades så sent som i fjor i delstaten Florida, för den ökända ”säg inte homo”-lagen, som fastställer att skolan ”inte får uppmana till att läggning eller könsidentitet diskuteras i klassen (…) på något sätt som är opassande för åldern eller elevernas utveckling”. I Förenta Staterna talar man numera om ”upplärning/groomning”, något som sammanlänkar homosexuella med pedofili.

Denna retorik har nu seglat över Atlanten. En sagostund med drugor i Belgien stördes av högerextrema ungdomar med skyltar med text om att ”könsideologi är pedofili”. Dom använde sej också av termen ”upplärning”, direkt hämtad från Förenta Staterna.  Ett extremhögerparti i Nederländerna vill förbjuda pridefiranden och hindra minderåriga från att besöka draguppträdanden. I Toulouse i Frankrike fick en lässtund med drugor göras barnförbjuden efter högerextrema påtryckningar. En kongresskvinna i Spanien talade om ”en alarmerande ökning i antalet homosexuella och transsexuella” till följd av ”regeringens hjärntvätt”.

 

Vad kan vi ta oss till?

Den USA:iska debatten har alltså smittat av sej till västeuropa, vilket behöver tas på allvar då denna sorts retorik underminerar hbtq-kampen. Vår kultur har vuxit fram bakom fördragna gardiner och anonyma dörrar, och vi har fått kämpa för att få en plats i det offentliga samhället. Att beskriva hbtq-kulturen som något som barn inte får ta del av är att med omvägar säga ”smyg tillbaks in i garderoben”. Då den konservativa högern vet att detta låter för kärvt i denna tid så tar dom till argumentet att ”skydda barnen” för att få fram men ändå skyla sin hbtq-fobi.

Retorik av detta slag kan skada kulturen. Påståendet att hbtq-människor vill indoktrinera barn kan väcka våldsam anstöt. Att barnförbjuda hbtq-aktiviteter begränsar dessutom vår synlighet.

Bör vi som media rapportera om dessa uttalanden? Är det inte att puffa på elden under dessa ord? Det är viktigt att fortsätta uppmärksamma dessa förändringar då dom utgör ett allvarligt hot mot oss. Vi måste hålla varandra medvetna och inte förbise uttalanden som dessa. Samtidigt är det viktigt att komma med ett alternativ. Därför kommer artiklar med dessa tänkesätt innehålla en paragraf om kontexten och vad den kan innebära. OUTtv försöker bemöta alla nyhetshändelser som berör hbtq-världen så oberoende som möjligt, men som ett hbtq-media vill vi understryka att denna retorik underminerar vår plats i samhället.

Vi måste vårda och försvara vår kulturs synlighet, även för barn. Att synas är inte att tvinga sej på, inte att indoktrinera och verkligen inte att ”lära upp/grooma”. Vi har rätt att synas!

Twitter Icon Facebook Icon Share this

Recommended articles